Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Smak i konst är aktningsvärd af samma skäl som dygd i lefnad; ty
nti båda skönjer man de sanna harmonierna af menniskans högsta
förmögenheter. Men till smak kommer man blott i den mån, som god uppfostran
forbindes med lyckliga anlag. Att uppfostra en ungdom så som vi fordra,
är att för dess uppmärksamhet städa alla saker i den ordning, som låter
klart framblicka hufvudlagarne af allt det i dager ställda; och sedan
befrämja egen öfning i delarne, — eller i det speciella — för att fästa
genom vana det som blifvit fattadt genom begrepp. Tyvärr! oftast händer,
att man i sina anlag är antingen illa danad, men har fått en god
uppfostran, eller ock väl danad, men har fått en dålig uppfostran. I förra fallet,
hvad sker? Att man i sina alster sätter lag men ej lif; att man i sina
tankar, ord och gerningar fäster sig vid det lagbundna i saken, men ej vid
Sjelfva lifsandan; att man blir van men icke vis. I senare fallet? Att man
sammanfogar nyheter, och skrider ifrån skönhetens allmänna ordning; att
man antager flärd, och med snille förirrar hela sekler.»
Tredje afdelningen af Ehrensvärds «Fria
konsternas filosofi» handlar om de fria d. v. s. de bildande
konsterna.
«De fria konsterna äro», säger han, «byggnaden,
målningen och bildhuggeriet samt äfven poesien, som
likväl nämnes sist, derföre att, som dervid icke fordras
handtverket, så är det (den) så skild från de andra
konsterna, att den räknas blott såsom en skicklighet.
Poetens göromål är att med ord måla hvad målarn
målar med pensel. (Man ser att Ehrensvärd här befinner
sig på samma ståndpunkt som Schweizerskolan i
Tyskland, som äfven ansåg skaldekonstens uppgift vara
densamma som målarkonstens, nemligen att måla.) —
Poeten kan måla historietaflor, theaterstycken och
hjelte-dikter. — Med rimslut skrifves derföre, att ju mer ett
folkslag faller till tankspriddhet, ju mera behöfvas
besynnerligheter att fästa tankame vid ämnet. Målaren
deremot skall göra tvärtom: han bör afkläda all
främmande sak och spara undan alla de förvillelser, som
åstadkommas af lysande färg, onödiga återsken och
bullrande tillbehör; han skall laga att allt hvilar, utom
ämnet. Man kunde säga att rimsluten äro glas och
ram för hvaqe tanke. De äro följaktligen ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
