Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärorna, som utgingo från Frankrike, genom GustafIQ:s
försigtighet hittills hemlighållna åtminstone för den stora
massan af folket, kastade sig nu på en gång såsom en
störtflod öfver sinnena, och öfverväldigade dem med
fri-hetssympathiens första berusning. Den skada, som
systemet led genom denna första öfversvämning af
framtidens nya evangelium, kunde sedan aldrig botas, och
alla fördämningar mot floden voro hädanefter fruktlösa,
sedan den en gång fått tillfälle att nedsila sitt
befruktande vatten i en bördig mark, som despotens plogbill
redan hunnit tillräckligt upprista för att göra den mjuk
och mottaglig. De grundsatser, som proklamerades af
franska konventets yttersta venster, voro ej mera
främmande för den samhällsklass, hvilken, i händelse af en
likartad hvälfning i Sverge, med hämdens och
roflyst-nadens glädje skulle hafva intagit sin plats på samma
sida i fäderneslandets revolutionära styrelse.
Republikens krig hade under året varit lyckliga. Hvarje dess
framgång helsades med förtjusning numera äfven i Sverge.
Halfva nationen blef jakobin. Detta ord började nu
blifva ett stickord i vårt fädernesland, och det blef
sedermera på mångahanda sätt uttydt, allt efter uttydarens
grad af insigt i statsläran eller grad af kärlek till
friheten. — Åtskilliga undersökningar i den tidens papper
om ordets rätta betydelse gifva vid handen, att det af
frihetens fiender på mångfaldigt sätt missbrukats för att
i vederbörandes ögon göra personer misstänkta, hvilka
enskildt eller offentligen förklarat sig icke kunna i allt
gilla de bestämningar, som den gällande
statsförfattningen innehöll, eller till fullo erkänna alla de
välsignelser, som den påstods skola medföra, eller hvilka vågade,
jag vill ej säga, yrka, men sätta i fråga att menniskan
hade icke endast pligter utan äfven rättigheter, och att
bland hennes pligter väl kunde finnas någon högre än
den att blindt lyda «höga öfverheten», hvarmed man på
den tiden förstod icke allenast konungen och regerin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
