Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ibland ungdomen vid Upsala Universitet märktes häröfver en betydlig
gäsning: de studerande anlade sorg med svarta krusflorskokarder öfver den
förlorade tryckfriheten; de sjöngo högtidligen en grafskrift öfver densamma
tillika med en vers till frihetens och jemlikhetens heder:
Frihet och jemlikhet råde bland oss!
Upplysning spride ibland oss sitt bloss!
Lydom dess röst!
I våra bröst
Kännom dess rätt!
Kännom vår styrka, resten är lätt.
Med dessa tänkesätt, dem de föresatte sig att hvar för sig fortplanta i sina
landsorter, förenades ett svuret hat till adeln; dock öfverenskommo de att
hålla sig helt stilla och ingen ofreda. De höllo frampå vintern konventer
eller slutna sammankomster, der tal höllos, fulla af moderna
frihetsprin-ciper. Dessa sammankomster blefvo dock ändtligen förbudna.»
«När Thorild uppfördes till hofrätten den 24 December till förhör,
skockade sig en mängd ungt sysslolöst folk omkring vagnen, ropande «Lefve
Thorild och friheten!» och gjorde ett buller, som, ehuru utan annan
verkan, gaf anledning till en allvarsam varning den 27 December från
öfver-ståthållaren till stadens invånare att akta sig för slika egenvilliga upptåg,
så kärt dem vore att ej på stället fängslas och efter omständigheterna
lagligen straffas.»
Adlerbeth tycker att Thorild försvarade sig med
fräckhet. Såsom bekant är hyste andra derom en annan
tanke. Adlerbeth, ehuru en bildad och skäligen
frisinnad man, var likväl så mycket ett barn af sin
skugg-rädda tid, att han ej kunde fatta den ädla frimodigheten
hos en ung ofrälse litteratör utan rang och utan anor,
annorlunda än såsom en fräckhet mot de maktägande
som anklagat honom och de förnämliga män som fällde
hans dom. Äfven den lydde, såsom bekant är, på
landsförvisning.
«Det är från denna stund», fortfar Adlerbeth, «8om hertigen, eller rättare
hans allsmäktiga rådgifvare, alldeles ändrade sitt i sex månader följda
system. Friheten förekom dem nu alltför vådlig, och de utestängde den
sedermera med samma nit, som den af dem så mycket klandrade Gustaf III.
Baron Reuterholm, frihetens och nationens förmenta hjelte, sådan han visat
sig 1786 och 1789, begynte finna att säkerhetsakten var den framlidna
konungens bästa verk och till Sverges styrelse oundgänglig. Han yttrade
detta för de få, som ägde hans förtroende. Misstankar om jakobinism föllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
