Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan att den under dessa skuggrädda tider af många
kallades «läsning i brännbara ämnen». Såsom
medarbetare deri nämnas A. G. Silfverstolpe, David von
Schulzen-heim, Lehnberg, och framför alla Leopold, hvilken,
sedan hans Extra-Post upphört, och Svenska Akademien
en tid varit suspenderad och sedermera i alla händelser
blef i sin verksamhet mera inskränkt i följd af
tidsförhållandena, nu hade en, om icke önskad dock
fruktbringande, ledighet att egna sina krafter åt den nya
tidskriften, hvars »tendenser han godkände och i sin mån
sökte befordra. Utan att hafva förändrat sina åsigter,
var den forna hofmannen nu liberal och slöt sig afgjordt
till oppositionen, så vida en sådan nu kunde göra sig
hörd. Han var en af dem, som kraftigast bidrogo till
den tänkesättens och sakernas utveckling, som efterhand
gjorde statshvälfhingen mogen. Han blef under denna
kris sig sjelf trogen. Den nya tryckfrihetsförordningen,
som ännu gäller i sina hufvudsakligaste delar och länge
burit välsignelserika frukter för vårt fädernesland, var,
såsom jag förut berättat, i hufvudsaken hans verk.
«Läsning i blandade ämnen» öppnade sin
verksamhet, såsom med ett programm, med en i många
afseen-den märkvärdig artikel: «Om svenska tryckfriheten.
Försök att bestämma dess nuvarande lagliga gränser».
Innan jag går till en närmare redogörelse för dess
innehåll, vill jag kasta ännu en blick tillbaka på
tryckfrihetens öden sedan Gustaf IH:s tillträde till regeringen *).
Gustaf III återgaf nationen tryckfriheten år 1774.
Han gjorde det mot den statskloka riksrådet von
Höp-kens mening, understödd af rådets majoritet; Höpkens
anförande till protokollet vid detta tillfälle äger stor
märkvärdighet, då# det förråder samma omfattande och
förutseende statsmannablick, som i allmänhet utmärker
*) Om tryckfrihetslagstiftningen intill 1772 &rs revolution se Första
Bandet, sid. 529—552.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
