Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det filosofiska sttidium i Sverge*). Boéthii bemödanden
blefvo i hög grad fruktbringande. I trots af ett
förbitt-radt motstånd från många sidor, från de offentliga
myndigheterna, från theologerna, kanske argast från hans
egen embetsbroder, den gamle Lockianen Christiernin,
lyckades det Boéthius i Upsala, liksom samtidigt
professor Andera Lidbeck i Lund, också en lärjunge af Kant,
att omkring sig bilda en skola af unga tänkare, som inom
kort skulle tillämpa de Kantiska lärorna på olika
vetenskaper. Betänkligast ansågs dessas inflytande på
theo-logien, som i vårt fädernesland ännu qvarstod på
1600-talets ståndpunkt, och derföre också af de bildade i
landet ansågs med en nästan allmän likgiltighet, som
äfven återverkade på en del af presterskapet, hvilket nu
mera ej sällan, i bättre sällskaper åtminstone, skämdes
vid Jesum, och i sina predikningar helst inskränkte
sig till en sentimental moral, enligt med det upplysta
tidehvarfvets filosofi. Enda sättet att rädda den
kristliga dogmatiken var att underkasta den en vetenskaplig
kritik, och derigenom ställa den i sammanhang med
samtidens högsta profana vetande. Ännu qvarstod
likväl på vårt svenska Zion en liten trupp af
ultra-ortho-doxa af reformationsseklets skrot och korn, för hvilka
en sådan reform var en styggelse, liktydig med
uppenbar gudsförnekelse, hvarföre de ock stämplade hvarje
försök till en tidsenlig vetenskaplig behandling af
dogmerna såsom neologi eller atheism. Främst bland dessa
obskuran ter stod den förutnämnda biskop Flodin,
hvilken, genom sitt enskilda förhållande till konungen såsom
hans biktfader, mest af alla bidrog att göra honom
fientligt stämd mot tankens frihet. När konungens
tänkesätt i dessa ämnen en gång blifvit kändt, saknades
naturligtvis icke i hans omgifning personer, som bekände
hans åsigter och sökte göra sig behagliga såsom angif-
*) Sid. 390.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
