Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas och att den undervisande vidlyftigheten mer än
tillbörligt herrskar öfver uppbyggeisen.
Det kunde icke fela att ju äfven den historiska
sidan af theologien berördes af dessa nya andliga
rörelser. Kyrkohistorien blef icke allenast sjelfständig vis
å vis den dogmatiska ståndpunkten, utan uppnådde
äfven den höga betydelsen af kritisk forskning och
filosofisk pragmatism. Detsamma skedde äfven på den
öf-riga historiens område, der nu det blotta
materialsam-landet och den lärda atomistiken småningom lemnade
rum för ledande idéer, genomförd anordning och friare
rörlighet i framställningen. Vid universitetet i
Göttingen, redan förut hufvudsätet för det historiska och
statistiska studium i Tyskland, uppträdde nu Planck och
Spittler för att underkasta kyrkohistorien en behai^dling,
som motsvarade de klassiska fordringarne af en historisk
konst. Planck står, genom sitt arbete «Geschichte der
Entstehung, Veränderung und Bildung des
protestan-tischen Lehrbegriffs» (1781 f.), icke allenast i spetsen för
den nya theologiskt-historiska litteraturen, utan
betecknar dermed äfven på sätt och vis begynnelsen af den
klassiskt-historiska konsten i Tyskland öfverhufvud.
Historiens princip har här öfvervigten öfver den kyrkliga
traditionen, och beherrskar såväl uppfattningen som
framställningen, hvilken tillika visar sig tillräckligt
mäktig öfver materialets massa. Derjemte förråder sig i icke
ringa grad dén anda af lefvande organisation och
genetisk utvecklingskonst, som man förut nästan öfverallt
saknade, äfven i Schröcks för öfrigt förtjenstfulla
«Krist-liche Kirchengeschichte». Äfven det stilistiska
momentet visar sig till sin fördel och gifver det grundligt
lärda arbetet ett esthetiskt värde, ehuru det icke är fritt
från en viss bredd och en förståndigt-pragmatisk
vidlyftighet. Spittler ställde sig med sin «Grundriss der
Ge-schichte der Kristliche Kirche» (1782) på ett berömligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
