Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
system, dervid det förbehöll sig sjelft rättigheten att
bestämma hvad som kunde falla under dess domsrätt
och hvad som låg utom densamma, hvilket blef af
synnerlig vigt i synnerhet för religionslärans
språkvetenskapliga och historiska delar. Genom det nya lif, som
sålunda inblåstes i theologien, utvidgades dess gränser,
och det theologiska studiet tillväxte oupphörligt både
till omfång och vigt. Under sådana förhållanden måste
man naturligtvis vara betänkt på att äfven i vårt
fädernesland utsträcka de theologiska studierna, äfven när
de endast afsågo bildandet af praktiska lärare i
församlingen, utöfver gränserna af de forna torra dogmatiska
kompendierna, för att göra presten duglig icke blott för
den hvardagliga slentrianen af tjenstförrättningar, utan
äfven att, under tider af så stora skakningar inom den
andliga verlden, vägleda och upplysa sina åhörares
förstånd, och ömsom skaka, ömsom lugna deras samveten,
samt lifva och stärka deras tro. De åtgärder, som man
tid efter annan för detta ändamål vidtog, torde väl icke
hafva varit de tjenligaste, åtminstone voro de icke
tillfyllestgörande. Jag tviflar på att denna vigtiga fråga
— om prestbildningen — ännu i våra dagar kan anses
vara löst, och den lärer väl svårligen blifva det förr än
man blifvit ense derom, att äfven den praktiska presten
behöfver en grundlig underbyggnad af profana studier,
såsom grundval för och ett fortbestående utanverk
omkring sina theologiska.
Många af den tidens prelater godkände
tidehvarf-vets fordran i förevarande afseende. Bland dem biskop
Wallqvist. Men han delade de gamla orthodoxernas
farhåga för inflytandet af den moderna
upplysningsfilosofien, d. v. s. fritänkeriet, på de theologiska studierna,
i fall dessa skulle erfordra en längre lärokurs vid
uni-versiteterna. Onekligt är ock, att ingen, jag vill icke
säga gammalorthodox, utan endast i allmänhet nitisk
prest, med begrepp om hvad sann kristendom ville säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
