Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
årgången träffa vi af honom de första styckena af en
afhandling, som genomgår alla årgångarne: «Om
anledningen, hufvudinnehållet och de snara framstegen och
förbättringarne af den kritiska filosofien». Den afbrytes
med Hume, med hvilken första af delningen af af
handlingens första stycke slutar. Den blef sedan icke
fortsatt. — En annan handlar «Om de gamles och de nyares
vitterhet och vältalighet i jemförelse med hvarandra». Åter
en annan, aom dock ej är afslutad, «Om ett pragmatiskt
afhandlingssätt i historien». Derjemte har han skrifvit flera
granskande anmälanden af utländska filosofiska arbeten.
Jag har ett ögonblick tvekat om jag skulle göra
Höijers skrifter till föremål för en utförligare redogörelse.
Vid närmare eftersinnande har jag dock funnit, att en
sådan redogörelse dels skulle fordra en utförlighet, som
ej öfverensstämmer med planen för dessa föreläsningar,
dels äfven mindre tillhörer litteraturens allmänna än
filosofiens speciella historia. Höijer intager nemligen i denna
historia en sjelfständig plats: uppfostrad i den Kantiska
filosofiens åsigter, emottog han visserligen inflytelser af
så väl Fichte som Schelling, dock aldrig med det
under-gifna bifall till deras läror, att de kunde förändra hans
position såsom oberoende sjelftänkare. Frågar man,
hvilket af de nämnda filosofiska systemerna han närmast
tillhörde, så svaras att det ofelbart var det Kantiska,
på hvilket han hade sitt omedelbara fotfäste, och stödd
på hvilket han sträckte sin fria kritik åt alla sidor,
behållande af de öfriga systemerna ett och utgallrande ett
annat med ett urval, som endast berodde af hans egen
oafhängiga forskning, inom hvilken förnuftets eller
an-dftns absoluta frihet var den axel, kring hvilken hans
lärosystem vände sig. Ett af de hufvudsakligaste ämnena
för hans studier och hans framställningar var läran om
det sköna och om konsten, om hvars föremål han
författat flera mer och mindre utförliga, mer och mindre
strängt vetenskapliga afhandlingar. Då jag icke kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
