- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
178

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mannen dertill. Men såsom det nu är, så är den
rhe-toriska vidlyftigheten, den elastiska bredden och
ytligheten af hela framställningen, endast ett dåligt medel
att ersätta den fullkomliga bristen på ideal uppfattning,
på bestämdhet i karakterer och öfvertygelser samt
hvardagligheten i motiver och uppfinning. Lafontaines
produktioner dogo derföre också, så snart de genomlefvat
sin romandag. Hvera faller det numera in att njuta
eller endast för ro skull ännu en gång genombläddra
hjerteutgjutelserna i «Gewalt der Liebe», den
Jean-paul-iserande humoristiken i «Quinctius Heymeran von
Flam-ming», familjescenerna i «Familjen von Halden»,
riddar-väsendet i «Rudolf von Werdenberg», eller de rörande
tilldragelserna i «Clara du Plessis», de äfventyrliga
hjertligheterna i «Röschens Hemligheter», eller allt det
der i förening såsom det befinnes sammanfördt i «S:t
Julien»? Att Lafontaine i sin universalitet äfven vågade
sig på antika ämnen det bevisar bland mycket annat äfven
hans «Romulus». Men författaren förblifver sig lik äfven
här, samma ordrika, jovialiska Lafontaine, som måste
skåda allting i spegeln af sin egen och sin publiks
medelmåttighet. Derföre måste äfven romare och
roma-rinnor låta sig behaga att klädas i den tids modkostym, för
hvilken han skref, och att utstofferas med alla de
herr-ligheter och allt det romanglitter, hvari han låter sina
samtida hjeltar och hjeltinnor uppträda. Romulus är
en mild och ädelmodig menniskovän, Remus den
ömmaste broder; på ingendera kan man märka att de haft
en varginna till amma. De qvinliga personerna stå ej
efter dessa moderniserade romanhjeltar i romantisk
pryd-ning. Ilia presenterar sig såsom en olycklig
riddar-fröken, och Hersilia liknar på ett hår en
månskenstrå-nande fkön själ från 1760- eller 90-talet.

Om Lafontaines enskilda lif gifver Yarnhagen von
Ense i sina Denkwttrdigkeiten (I, sid. 426 f.) följande
kostliga berättelse, författad år 1807: «En patriot af eget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free