Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidskrift «Die Horen» emottogs; men dertill kom de
bägge vännernas önskan att i ett gemensamt verk
framställa sig för det tyska folket, och deri uttala enheten
af sina tänkesätt och konstomdömen. Så olika
hvarandra de båda skalderna voro i naturen af sin
produktion, så hade likväl under den korta tiden af deras
sammanlefhad den grekiska bildningen närmat dem
hvarandra till den grad, att man i många fall numera
endast historiskt förmår skilja deras sinn-dikter och smärre
elegier från hvarandra. Till en del ligger skälet deri,
att deras produktioner så himmelsvidt skilja sig från
andra poeters. Man må taga hvilken epigrammsamling
som helst, så andas man ut liksom i en oas efter lång
öckenvandring, om man der träffar en dikt af Goethe
eller Schiller. Att det gemensamma verket föresväfvade
de begge skalderna såsom ett de trognes krig mot de
otrogne, kunna vi beklaga, ty det gör städse ett
obehagligt intryck att se en skapande natur förlora sig i
negationen, i negativ verksamhet.
Xenierna utkommo på hösten 1796 i Schillers
«Mu-sen-Almanach». Tre upplagor gingo åt; hela
Tyskland kom i rörelse. Öfverallt funnos förolämpade, som
togo ytterst illa vid sig, när de Sjelfva kände sig
träffade af det, som de gerna unnade andra.
Uppståndelsen var ofantlig. Nu börjades en serie af motskrifter,
den ena gemenare än den andra, och hela litteraturen
förvandlade sig på ett år till en förbittrad och illvillig
polemik. Goethe lät sig deraf föga störas, men på
Schiller verkade de fortsatta förolämpningarne högst
oroande, och han saknade icke lust att anlita polisen
mot sina vedersakare. Den råa och pöbelaktiga tonen
har sedan dess bibehållit sig i den litterära polemiken,
och så till vida kan man väl kalla xenierna en
beklagansvärd företeelse; men på de båda vännerna faller blott
en liten del af denna skuld. Om man ser bort från
enstaka personliga utfall, der de öfverskredo måttet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
