Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu gällde en reform af vår egen vitterhet, kunde en
bättre förebild till efterliknelse för våra unga skalder ej
uppställas, än detta riktbegåfvade snille med dess afgjordt
fosterländska rigtning. Lyckligt hade varit, om våra
réformatörer mera uteslutande hade hållit sig till hans
efterdöme, såsom Tegnér, uppfattande sin tids verkliga
behof, framdeles till sin egen och den fosterländska
vitterhetens ära med så mycken framgång gjorde.
Oeh-lenschläger hade nu utgifvit sina «Poetiske Skrifter» år
1805, och sina «Nordiske Digte» år 1807. Det stora
bifall, som i synnerhet de senare väckte i hans
fädernesland, hade fästat uppmärksamheten på honom äfven hos
de närmaste grannarne på andra sidan om sundet, och
han lästes och beundrades i den andra
universitetsstaden, medan man ännu här uppe, med då varande
tröghet i bokhandeln, hvilken ytterligare försvårades
genom då rådande förbud mot införseln af danska böcker,
föga visste om honom. Nu var emellertid den litterära
kommunikationen med grannlandet genom revolutionen
åter öppnad, och ett bland de goda resultaterna deraf
var den inflytelse, som Oehlenschläger hädanefter
ut-öfvade på ombildningen af vår vitterhet: just den
inflytelse bland dem vi mottogo från utlandet, som blef
varaktigast och mest välgörande, då den mest bidrog
att återväfcka vår kärlek för våra gamla fosterländska
minnen och göra dem till föremål för konstens,
uttryckligen poesiens, behandling. Enahanda återgång hade
samtidigt ägt rum i det germaniska Europa, i Tyskland
och i England. Det synes, soin om en gemensam
erinring om förfädren på en gång genomflugit de
germaniska folken och väckt deras medvetande derom, att all sann
nationalbildning måste byggas på nationell grund, och
att den kultur, hvaraf de hittills berömt sig, till en stor
del var falsk, derföre att den till en stor del var lånad.
I hvarje folks odling ingår visserligen ett kosmopolitiskt
element, som är gemensamt för alla, först och främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>