Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spekulativa sanningar, halfsanningar eller paradoxer,
hvaraf romantiken hade ett så godt förråd, och genom
en poesi, som fängslade mera genom det dunkla
melodiska välljudet af sina tonfall än genom klarheten af
sina bilder, mera genom hvad den antydde än genom
hvad den uttalade. Men båda i förening skulle ändå
knappast hafva varit tillräckliga för det åsyftade
ändamålet, om de ej erhållit en kraftig bundsförvandt i en
tredje rigtning, som, utan att uttryckligen understödja
dem, dock befordrade sjelfva deras afsigt att undanrödja
den gamla smaken, genom att ingjuta en kraftigare
anda i vår litteratur, och derigenom göra den
tillgänglig för välgörande inflytelser från alla håll, med ett ord:
hos densamma väcka den fria anda, som pröfvar allt
och behåller det* godt är. Detta kunde endast ske
derigenom, att vår vitterhet åter förflyttades på rent
nationell grund, den enda, der den kunde fatta det säkra
fotfäste, att den, utan blind underkastelse för något
främmande mönster af hvad slag det vara månde, kunde
tillegna sig, för sitt ändamål ombilda och med sig
in-förlifva allt det bästa af hvad andra folk tänkt och
diktat, utan att uppoffra det ringaste af sin egendomlighet ,
hvilken tvärtom derigenom endast gjordes rikare, friare
och mera omfattande. Hade den gustavianska periodens
litteratur varit fransysk så till anda som form, hade den
nya skolans poesi i sin ursprunglighet varit tysk i all
sin romantiska brokighet, så blef den vitterhet, som nu
föddes, i grunden svensk, ehuru ofta den skimrade i
de mest glänsande sydländska färger och omgaf sig med
en prakt, som syntes lånad än från Hellas, än från
Albion, än från öster-, än från vesterland, än från
So-phokles, än från Shakspeare, än från Homer, än från
Goethe, men på ett underbart sätt sammansmält med
våra allra mest fosterländska föreställningar, känslor och
förhoppningar. Grundläggaren af denna nya afgörande
rigtning var Geijer, fulländaren blef Tegnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
