Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svärd bekämpa och öfvervinna det gamlas åldrade försvarare, men också
hnrnledes, enligt en ovanskelig lag, våld slutligen styrde våld, samt hura
alla senare bemödanden ej mera förmått än att dölja de djupa såren, utan
att kunna dem läka, och att föra verlden till det fridlösa lugn, hvaruti vi
na lefva.»
«Vi hörde, dermed samtidigt, filosofien allvarligt yrka att all visshet
kunde härledas från antagandet af ett jag. Vi oroades af gäckerier och
tvifvel mot fromhetens tro, mot företrädenas, mot ålderdomens, sjelfra
föräldramyndighetens dittills vördade rätt.»
«Vi sågo också då det franska snillets glänsande lnsteldar förvandlade,
liksom det sker nti en fantasmagori, från färgrika och glada bilder till
&ckliga och sedeslösa skepnader.»
«Uti Tyskland sågo vi poesien, efter en kort tid för masterliga
skapelser, qväfvas, stundom uti mystikens olösliga bindlar, stundom af gasfyllda
ordstormar.»
«Vi läste historieskrifvare, som, med nedsänkta blickar, vandrade på
en midt emellan partierna snörrätt utstakad stråt, troende sig hafva
uppfyllt rättvisans kraf, då de, i den mån de framskredo, utdelade, i lika mått
åt den högra sidan som åt den venstra, sitt klander för öfverdrifter;
sökande menskligt illfund till ursprung för alla händelser, och i felsteg, som
bort undvikas, grunden för alla olyckor; utan att våga, i’pragmatisk
upplysning, lemna åt försynen minsta andel i folkslagens öden.»
«Under denna vår ungdomstid började äfven musikens stora skapelser
att förklinga. En konstlad instrumentalfärdighet förjagade melodiens och
sångens genier.»
«Men hos oss uppväxte ett slägte, anfallet, dock ej förstördt af denna
tids alla demoner.»
«Vi fordrade en kyrka af förnuftet ej skapad, mot förnuftet ej i strid;
vi ville bibehålla lydnadens och vördnadens välgörande band, icke påtaga oss
traldomens bojor; vi längtade uttrycka hjertats poesi, obemängd af sireriets
frånstötande kyla, likasom af en konstdrifven värma; vi ville från återljudet
i våra berg upphemta de rörande sånger, dem en stor natnr både skrifvit
och bibehållit; vi ville genom en noggrann forskning af forntids seder och
öden uppleta de banor, på hvilka försynen förer menskligheten, mejl frihet
for den enskilde, med orubblig nödvändighet for henne i sin samhällighet,
till det för oss okända mål, hvaråt likväl våra steg och vårt hopp nnder
årtusenden varit rigtade.»
«Och allt detta ville vi fota på inhemsk grand, gifva det nordisk ton
och färg; förkastande allt politiskt kif och med lika stränghet efterapandet
af utländska motstridiga skolor, som af vår forntids jättestora rustningar,
dem man med vanmäktig hand ville sig pådraga,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
