- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
116

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annat skäl än att det är dialogiseradt, huru han kan
såsom sådan kallas fulländad, förmodligen såsom drama*
turg, och ställas i jemnhöjd med de största dramatiska
mästare, som recensenten känner eller erkänner såsom
sådana, och hvilka hvar för sig skrifvit icke ett
fragment af ett drama, utan många fallfärdiga skådespel,
hvilkas dramatiska värde följaktligen kan bedömas, —
något som är omöjligt i afseende på Fågel Blå. Det
är obegripligt, huru en ung skalds vänner kunnat säga,
eller huru han sjelf kunnat låta säga sig, sådana
kolossala smickerlögner, utan att förgås af blygsel. Men då
smickret fortfor att både utdelas och mottagas äfven
framdeles, så måste man antaga antingen at t vederbörande
å ömse sidor varit öfvertygade om dess rättmätighet,
eller att man dermed endast afsigtligen ville trotsa det
sunda förnuft, som vågade sätta den nya skolans
stor-hetsanspråk i fråga, och sålunda genom fräckhet
ådaga*-lägga sin sjelfetändighet mot det allmänna vettet.
Recensenten fortfar: «Man måste beundra idéns
oändlighet, framställningens klarhet, diktionens upphöjning och
karakterernas milda och rent kolorerade individualitet,
hvilken är lika sinnligt åskådlig och bestämd, ehuru de
alla äro hemtade ur den idealiska sferen. Man erinre
sig blott den konungsliga riddaren Amundus, den
sköna, sanna, förtjusande qvinnan Fl orinn a, den ädla
hof-mannen Cyprino: och om Deoletus förekommer oss
såsom ett andligt porträtt af författaren sjelf, så är orsaken
dertill blott att hans karakter är den mest träffande
teckning af

En man, som lefver endast i det sköna,

Liksom en fågel i den fria luften;

Som söker det på jorden öfverallt

Och finner det — i sig och i sin zittra.

De enskilda partierna hvar för sig, äro lika förträffliga
som det hela» (d. v. s. som fragmentet). Vi hade annars
trott att den förträfflighet, som kan tillerkännas ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free