Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturalhistoria öfver dessa varelser; vi erfara att det
finnes två mellanlänkar mellan ande och kropp,
nem-ligen själen och nervanden, af hvilka den senare,
hvilken jemte själen och anden i döden skiljer sig från
kroppen, har gestalt och färg och således är förnimbar
för de dödliga menniskorna; färgen rättar sig likväl icke
efter kroppens förra beskaffenhet, utan efter själens
sinnesart: rigtigt onda andar äro gröna; när de
småningom bättra sig (ty äfven vålnader hafva sin
bildningsprocess) gå de småningom öfver till gult o. s. v. Detta
allt är väl utomordentligt löjligt och skulle, om det ej
vore berättadt med en vidrig pedantisk vidlyftighet,
kunna göra ett rätt humoristiskt intryck; men det är
likväl ett ganska dåligt tecken, att en man, som tillhör
den bildade societeten, kan på fullt allvar tro och för
verlden förkunna sådant, och att det finnes icke blott
romantiska skönandar utan äfven långt avancerade
filosofer, som låta spökena passera, om de endast analyseras
med tysk «gemytlighet». —• Det låg i tendensen af den
tidens bildning att medgifva hvarje art af individuellt
lif en viss rätt, utan att derpå använda det allmännas,
logikens och sedlighetens måttstock. När man på detta
område tillåtit de sköna själarna att drifva magi och
hexeri, så kom man i den sedliga verlden lika lätt
der-hän att från esthetisk ståndpunkt ursäkta de haltlösaste,
och till och med de afskyvärdaste karakterer, endast det
fanns rätt mycken individualitet i dem.
Spiritualismen, som bemödar sig att införa ande
och «gemyth» utan åtskillnad i alla föremål, förvandlas
slutligen till en ödslig materialism, då, med upphörandet
af skillnaden mellan det tillfälliga och det nödvändiga,
det, tillfälliga bemäktigar sig herraväldet. Religionen
förlorade sig i en kaotisk pantheism, i hvilka Indiens
fantastiska gudabilder hade samma värdighet som de
kristnas lefvande Gud. Förmågan att skapa individuella,
bestämda, lefvande gestalter gick förlorad, och på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
