Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elegier - Corinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stolta på himmelens hvalf de strålande stjernorna dansat
Redan i tusende år, kretsande hvar om sin sol.
Kärleken styr deras gång och städse det gäckande hoppet
Lofvar dem trohetens lön snart vid den älskades barm.
Gripen af kärlekens rus från fjellarnes svindlande branter
Kastar i djupet sig ned floden, förvandlad i skum.
Snart han samlar likväl sitt väsens splittrade perlor,
Störtar med dem till sitt haf, lycklig att dö vid dess barm.
Der är hans längtans mål: der dör han med tusende andra;
Endast hans vålnad ännu suckar i stormen ibland.
Högre likväl än stjernornas hopp, än flodernas längtan
Känner mitt hjerta sitt hopp, känner sin längtan min själ.
Du är min kärleks glödande sol, förtjusande flicka!
Du är min längtans haf, der jag vill sucka och dö.
Icke du flyr mig ändock: du sluter din barm till mitt hjerta,
Låter mig dricka med lust kärlekens kalk vid din mun.
Ofta när natten breder sitt dok kring doftande parker,
Luna med perlor beströr slumrande blommornas bädd,
Hjertat vill sprängas af lust och orden på läpparne stappla,
Kärlekens hviskningar dö, qväfda i kyssar af eld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
