Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen - Carl Fredrik af Wingård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hugstor kraft en eftertid skall vörda,
Hur än dess domar eljest falla må:
Bland tusen meningar, af vinden förda,
Hans dom, den pröfvades, skall dock bestå.
Klart fattande sitt mål, med upprätt panna,
Med tysta, fasta steg framåt han gick:
Han ej förstod att vika eller stanna,
Och hindren skärpte blott hans snilles blick.
Ej allom klar var arten af hans snille,
Ej allom kär hans stränga lära var:
Men i en tid af frågor utan svar
Hans styrka var att veta hvad han ville.
En menskoätt, af split och oro tärd,
Af strid och äflan utan säkert syfte,
Det tunga ansvar på sin skuldra lyfte
Att hugga tidens frågor af med svärd.
Han stod i deras led, som sökte väija
Från forntids helga häfd det hugget af:
Från lidelsernas våld han sökte berga
Det dyra arf, som seklers odling gaf.
Med misstro hörde han det hopp berömmas,
Som oviss framtid i sitt sköte bär:
Af fantasi’n väl gyllne åldrar drömmas,
Men staters lott först då kan lycklig dömmas,
När byggd på forntid deras framtid är.
Det var hans lära. Oförtröttadt, troget
För den han höjde städs’ en kämpes arm:
Han såg de ungas sträfvan utan harm,
Men såg, hur litet än deri var moget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
