Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen - Pehr von Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I stad och land, i kungaborg och hydda,
Hvarhelst som döden ville sätta bo,
Det fanns en hand att alla offer skydda,
En talisman att gifva plågan ro:
Afzelius var det — mästarn utan like,
Som spordes och gaf svar kring land och rike,
Ja! det var han, som med sin Hermes-staf*
Betvang naturens, redde andens under,
Och ställde sig i sina siarstunder
Emellan offret och dess öppna graf.
Ja, det var han, som — Hermes lik i sången —
Med herrskarord bland grafvens skuggor bjöd,
Och stod en väktare vid öfvergången,
Den branta bryggan mellan lif och död,
Och djerfdes i sin hand den våg att väga,
Hvars tunga skälfver uti himlarna,
Och trygg dervid den häpna verlden säga
Ett stolt: Prudenti Audacia. **
Stolt var hans ande — skydde icke striden,
Ej mödans vakor för ett högre mål.
Han hjelte var — dock älskade han friden,
Den frid, som inga högre missljud tål.
För rätt och sannt, for tankens sak var ingen
Som han så djerf, så skoningslös och stark:
I lifvets trängre krets, familjeringen,
Yar ingen så som han en patriark.
Han såg det stora öfverallt i tingen —
* von Afzelii sköldmärke.
** von Afzelii valspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
