Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen - Pehr Daniel Amadeus Atterbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af id och äflan utan rast och ro,
Men oförtröttad i sin varma tro
Han gick i kamp mot lefvande och döda.
Ett maktspråk, bygdt på sekelgammal häfd,
Af vanan helgadt, ej för honom gällde:
Det var hans arm, som sist i gruset fällde
Hvar åldrig fördom, tåld men undergräfd.
Men om han, retad under stridens yra
Från skilda håll af fiende och vän,
Förgripit sig på minnen, verkligt dyra,
Han har dem manligt rättat upp igen.
Omsider stridens eld är nederbrunnen.
Uppå sin valplats tankfull kämpen står:
Den seger, som han syftat på, är vunnen:
Romantiskt fri den svenska sången går.
«Men är det nog», med tvekan han sig frågar,
«Att söderns sångmö här sin plats begär?
Hur än hon svärmar och hur än hon lågar,
Hon tränger icke ned till hjertat här;
Hvad än hon vinner och hvad än hon vågar,
Hon, som den förra, dock en fremling är.
Tegnér har sjungit: hvarje ljud förtjusar:
Det är med dig han tjusar, fosterland!
I mäktiga och tunga toner brusar
Nordmannaharpan under Geijers hand!
Välan, jag ser mitt sanna mål! Till norden,
Den jag gick ut ifrån, jag återgår:
Den heliga, den dyra fosterjorden
Jag egnar allt, hvad än mig återstår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
