Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Fosterlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När natten diktar ljum och still’
Sin dröm, för dig jag sjunga vill,
Du gamla fosterland!
Ej örnen byggt så högt sitt bo,
Att ej till dalens ljufva ro
Hans blickar hinna ner.
Och ej den ros, i dalen gror,
Så djupt i svarta mullen bor,
Att hon ej himlen ser.
Och for’ jag ock på södervåg
Och bodde på drufvostrand,
Till dig stod dock tillbaks min håg,
Du gamla fosterland!
Du fattiga, du svenska jord,
Du fält för nödens krig!
Hur månget rätt fåfängligt ord
Ar icke sagdt om dig.
Jag skryter ej som mången ann’
Af fordna bragders glans:
Den ära älskar ingen man,
Som bär en vissnad krans.
Du ärliga, du svenska jord,
Nog vet jag, hvem du var,
Nog är ditt minnes ära spord
Till mig från farfarsfar.
De lärde herrar sjungit nog,
Hur svenska ärans gryning log:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
