Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När, efter dagar, ärorika, ljusa,
Du öfver dig ser samma sol gå ner,
Som öfver Agrigent och Syrakusa.
Den tid du minnes, då du täljde glad
På redden der väl hundra stolta segel.
Då lysande palatser rad vid rad
Betraktade sin bild i hafvets spegel.
Till fjerran land din raska drake gick:
Som hafvet gingo dina tankar höga:
Du mätte Byzanz’ skatter med din blick,
Venedigs prakt såg afundsfritt ditt öga.
Fastän af borgarätt, du nog var skön
Och rik också på gods och glans och ära;
Ty jordens mäktige den fria mön
Med kungligt våld, med adligt svek begära.
De älska ej den kraft, som myndig blef,
Den makt, som ingen furstespira stödjer,
Den frihet, som ej tarfvar kungabref,
Den idrott, som sin egen bana rödjer.
Den fria dygd, som har bäd’ svärd och plog,
De älska icke, om de ock beundra.
De älska icke ......dock, de älska nog
Allt skönt — att njuta, och allt rikt — att plundra.
Och så hon föll. Hon blef tyrannens slaf,
Se’n först hon stupat%blödande i gruset:
För röfvarns vimplar öppnas hennes haf,
För röfvarns trälar öppnas fadershuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
