Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Till de unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ar den puls, som uti tingen slår,
Det är . i allt begynnelsen och slutet.
Men lögnens makt — den är till döden dömd:
Sin egen död den bleka lögnen föder;
När sanningen, om ock som gnista gömd
På hjertats djup, evinnerligen glöder.
En sol kan sjunka och med den ditt hopp,
När mörker synes öfver verlden råda.
Men nya solar städse rinna opp
Ur andens haf att nya dagar båda.
Den sol, som sjunkit, ej för evigt flytt:
Hon badar blott i andens friska vågor,
Och dubbelt skön hon stiger upp på nytt
Att kyssa verlden varm med sina lågor.
Och då är mörkrets blinda välde slut,
Och fasans makter Sjelfva då förskräckas.
Och seklers dvala bryts i en minut,
Och ljusets alla blida genier väckas.
Men våldet löses som en pinsam dröm,
Och lögnen skingras som en morgondimma;
Det sanna speglar sig i tidens ström,
Och evigheter i dess vågor simma.
Men vill du, trött af nattens nöd och köld,
Delaktig varda af den dag som randas,
Så rista sanning då uppå din sköld,
Låt sanning blifva då den luft du andas.
Men denna sannings enda stöd är mod;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
