Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarf hafva eg t en konung, som i hela sin personlighet,
helgad oeh förklarad genom döden, företer den sköna
bilden af den ädlaste och renaste mensklighet. Ara och
välsignelse åt hans minne! Frid öfver hans stoft!
Frid öfver dig, du fridens kung! I frid
Ditt stoft må hvila vid din faders sida!
Frid löne dig, som här i lifvets strid
Förstod ej handla blott, men ock att lida.
Som du, hvem kunde under mildhets sken
En mångbepröfvad manlig styrka gömma?
Som du, hvem kunde, rättvis sjelf och ren,
Förlåta svaghet, oförrätter glömma?
Hur lugn och stark din hjeasa högt du bar
Med krigets ljungeld i den säkra handen:
Ehuru fridens skördar än du skar,
Beredd du stod att möta örlogsbranden.
Så blef du kallad ock till medlarns värf
Att gräns för krigets vilda flammor sätta;
Ty du var vis med mod, med klokhet djerf,
Det Sanna sökte du och såg det Rätta.
Med Skandiens vapen på din blanka sköld
Din lugna blick du vände mot Europa,
Med furstens oro men med krigarns köld
Du molnen såg kring Sveas skär sig hopa.
Men krigets åskor tystna på en gång:
På fordna slagfält fredlig måne skiner,
Och Saga diktar re’n sin hjeltesång
I dödens natt på Tauriens ruiner.
Till ostörd fredlig idrott dina folk
Sig vände åter, fädrens vanor trogna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
