- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
102

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uti «Vikingen», «Manhem», «Sista Skalden»,
«Odalmannen^, och man fann snart att svenska vitterheten brutit
sig en bana, som mer än någon föregående skulle skänka
henne rika skatter. — De främmande elementer, som
voro förenade med den svenska statskroppen, Finland
och de tyska besittningarne, afsöndrades vid denna tid
derifrån, föreningen med Norge tillvägabragtes, och så
var den svenska politiken återförd inom sina folkmässiga
gränser. Det faller mig visserligen icke in att ställa
dessa båda samtidiga förändringar i vår politik och
litteratur till hvarandra i sammanhang af orsak och
verkan: märkvärdigt kan dock vara att iakttaga denna så
ofta återkommande, på ett hemligt inre sammanhang
tydande, samtidighet mellan likartade riktningar inom
de inre andliga rörelsernas och de yttre
verldshändel-sernas till utseendet så skilda, så af hvarandra
oberoende riken.

Geijers poetiska verksamhet var en ungdomskärlek,
en bland dem, som slutar med skilsmässa; dock utan
trolöshet, leda eller hat, en skilsmässa, som medgifver
vänliga återseenden i framtiden. Hans sångmö tillhörde
icke det sällsynta antalet af dessa vitterhetshistoriens
drottningar, som framstå för att med rikedom och
mångfalden af sin skönhet berusa samtid och efterverld och
genom oemotståndligheten af sin tjuskraft eröfra sig nya
välden inom sångens verld. Ur hemmets skogar gick
hon honom till mötes med folkvisans rörande vemod på
sina läppar, med sagans trogna minnen i sitt bröst och
känslans innerliga värma i sina trofasta ögon. Dessa
voro hennes behag, och med dem gjorde hon sina
er-öfringar, dem hon lemnade åt andra att befästa och
utvidga.

Hos Geijer stod poesien i den närmaste förening
med musiken, och ju äldre han blef, desto innerligare
blef detta samband; tills slutligen ingen annan vers flöt
från hans penna än den, som tjenade till text för hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free