- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
142

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

styrka upprörde menskligheten i dess innersta. Vi till—
egnade oss denna odling just i det ögonblick, då den
började ikläda sig sin farligaste skepnad, och just den
furste, som tagit den i sitt synnerliga beskydd, var
bestämd att falla såsom ett af de första offren för dess
ytterliga slutföljder. Att den fara, hvarmed den hotade
oss, blef jemförelsevis öfvergående och ringa, i
förhållande till de fördelar, som den medförde, kom sig
der-af, att ett tillräckligt bottengods af fosterländska friska
krafter kunde utveckla sig för att motarbeta den,
der-igenom att de med sig införlifvade och beherrekade det
främmande elementet. Den klassiska franska bildningen
störtade med den thron, kring hvilken den uppstått och
hvars förherrligande var dess bestämmelse: den
revolutionära litteratur, som satt sig i besittning af dess helgedomar,
sedan den först undergräft deras grundvalar, kunde följ-»
aktligen blott ega en öfvergående betydelse, då den
blott egnade sig att rödja väg för den sannt nationella
odling, som öfverallt uppspirade i härjarens spår. Ur
denna synpunkt förklara sig de skarpa motsägelser, som
ingå i karakteren af vår Gustavianska vitterhet: å ena
sidan ett allvar, som ej kunde vara nog städadt och
högtidligt, å andra sidan ett skämt, som ofta var lika
sjelfsvåldigt som det var brännande, det förra till en
fortsättning af den strängt klassiska skolans gamla
tradition, det senare till en motsvarighet mot den
skoningslösa, allt profanerande kritik, som enkom synes hafva
blifvit framkallad af den motsatta sidans ytterliga
stränghet. Det är klart, att en så beskaffad vitter odling är
sönderfallen i sitt inre: det är händelsen med hvarje
vitterhet, hvars högsta former äro lärodikt och satir.
Det fordrades en försoning. Dertill erbjöd nationens
egen inneboende poetiska rikedom tillräckliga medel.
Att uppsöka och använda dessa blef den yngre
Gustavianska sångarskolans uppgift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free