Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och strängt bevisande föredrag förläna uttryckets milda
och lugna skönhet.
Den man*), hvars minne ni i dag bland oss
upp-lifvat, var en af dessa lugna själar, hvilkas lif erbjuder
den vackra anblicken af de andliga mödornas stilla och
förnöjsamma frid. Af naturen tillbakadragen inom sig
sjelf, egnade han alla sina krafter åt en enda vetenskap,
men blef stor deri. Med en lärdom af större djup än
vidd förenade han ett åskådnings- och
framställningssätt, som, klart, rent och flärdlöst’. var en återspegling
af hans egen karakter. Nöjd i njutningen af sin tysta
flit och dess välsignelser, lät han sina förtjenster af
andra uppsökas, för att belönas. Blygsam ända till
blyghet, var han nästan färdig att gömma sig undan för sin
samtids bifall. Med en arbetshåg utan like, träffades
han af den siste obeveklige budbäraren midt i ett
arbete, som till fäderneslandets stora förlust aldrig’ fclef
fulländad t. Han, lik mången af Sveriges store män,
lät sig af medvetandet om sin viljas kraft .förleda att åt
sig uppmäta ett större fält än han förmådde fullständigt
upprödja. Men han, liksom desse, har brutit banan för
andra och visat vägen för kommande slägten.
Herr friherre! Jag skattar för en synnerlig lycka,
att lotten fallit just på mig att här helsa eder
välkommen. Då jag återkallar min ungdoms minnen, framstår
såsom ett af de skönaste den glada tid, då ni flätade
edra blommor i den diktkrans, i hvilken äfven jag
vågade åt allmänheten öfverlemna de vårliga förstlingame
af min lyra. Genom denna gemensamhet af
ungdomliga sträfvanden har, oaktadt skiljaktigheten af våra
banor, ingen med lifligare glädje kunnat följa de
utmärkelser, hvarmed lyckan, denna gång ense med
förtjen-sten, betecknade eder såsom en af sina utvalde. Om
ni, herr friherre, — och derpå tviflar ingen — ännu fort-
*) A. M. Strinnholm. Utg. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
