- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
250

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då vi sade, att filosofiens väsentliga innehåll, det
absoluta, just genom konsten blifver tillgängligt för den
stora massan af menniskor, antydde vi med detsamma
vilkoret för konstens fortfarande bestånd. Idéens högre
former inom tankens område kunna aldrig blifva hela
mensklighetens egendom, så länge ännu slägtet
behöfver använda pluraliteten af sina individer för timliga
ändamål, och så länge dessa fordra en ansträngning af
krafter, som ej lemnar tid och förmåga öfriga för den
högre bildningens mödor. Men äfven denna stora massa
bör ej och behöfver ej sakna all bildning; och då det
gudomliga, det evigt i och för sig giltiga, i konsten
och religionen uppenbarar sig i former, som äro de
mest fattliga och för mängden af menniskor mest
tilldragande, så följer att dessa just äro medlen för den
allmänna kulturen i högre mening. Jemförda med de
resultater, som dessa stora kulturmedel tillvägabringa,
äro alla de segrar, som det ändliga medvetandet genom
förståndsansträngningar vinner, af föga betydelse. Ty
om det medgifves att menniskan på samma gång är
intelligens och sinnlighet, följaktligen är till för både
oändliga och ändliga syften, är det visserligen å ena
sidan en fordran att båda skola ses till godo, att för
det helas harmoniska bestånd intetderas intresse får
försummas; likväl kan man icke å den andra tveka åt
hvilkendera af dessa riktningar företrädet bör gifvas —
den som afser menniskans och mensklighetens eviga,
oföränderliga intressen, eller den, som fördjupar sig i
den timliga, ändliga tillvarelsen, för att uppdaga och
tillgodonjuta hvad deri finnes nyttigt eller angenämt.
Och dock är det just denna punkt, kring hvilken en af
mensklighetens vigtigaste meningsstrider i våra dagar
vänder sig. Stundom synes som skulle segren luta åt
de ändliga intressenas, den företrädesvis så kallade
praktiska bildningens sida: men om det skulle hända att
vetenskapen, filosofien i allmännaste mening, led detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free