Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan själ och kropp, som man äfven uppställer såsom
lifvets vilkor*). Växtriket, som likväl tillhör den
organiska naturens sfer, tillerkänner man icke någon sjäL
Också står växtriket på gränsen mellan den oorganiska
naturens blott yttre tillvarclseform och djurrikets själiska
innerlighet. Trädet är ännu genom sina rötter
fäng-sladt vid den elementariska naturen, det hemtar sin
näring omedelbart och utan sjelfbestämning ur jorden och
luften, det framdrifver grenar och blad, af hvilka hvart
och ett särskildt likväl är så likgiltigt för det hela, att
det kan borttagas eller förvissna, utan att trädet deraf
lider eller dess tillvarelse förändras: det växer så länge
det lefver, utan bestämd gestaltbegränsning; men trädet
är derjemte ett i sig afslutet individuum, som eger sin
lifsprincip koncentrerad inom sig sjelf; det växer, gifver
sig gestalt och undergår förändringar enligt sina egna
inneboende lagar. Det är den lägsta, första
antydningen eller aningen af själ. Först inom den animaliska
verlden vaknar det egentliga själslifvet, hos djuren
drömlikt, aningsfullt, såsom kännande och förnimmande
själ, hos menniskan såsom ejelfmedveten individuell ande.
Menniskan är högsta produkten af naturens
alstringskraft, hon är den höjdpunkt, der tankens blixt slår ned
i skapelsen, der den förut medvetslösa, bundna
verlds-själen i ett nu förvandlas till medveten och fri ande.
Hos henne är lifvet i sin högsta form: hos henne är
också den högsta skönheten.
Naturen i dess. allmänna elementariska lif kunna
vi kalla makrokosm; i dess individuella lif i de enskilda
naturgestalterna mikrokosm. Nu kan naturen i båda
dessa former, då den såsom lefvande är delaktig af
idéen, vara skön. Den skönhet som tillhörer
makrokos-men kalla vi makrokosmisk och den som tillhörer
mikrokosmen mikrokosjnisk. Men den naturliga skön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
