- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
368

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oemotståndliga energi, riktad emot en fanatisk
förtryckares «gudomliga rättigheter», grundlagt ett nytt
tide-hvarf i mensklighetens. — Sjelfva Italien egde sin
lysande konstperiod under ett tidehvarf, då den politiska
storhet och sjelfständighet, h varefter detta olyckliga folk
i så många sekler förgäfves suckat, ännu icke var en
blott dröm. Dess konst, liksom dess industri och dess
bildning i allmänhet, uppblomstrade ur de små
samhällenas lyckliga strider med de tyska kejsarnes
eröf-rande horder.

All odling är frihetens dotter och konsten ej minst.
Den är städse utttycket af ett folks sjelfbehag antingen
öfver sjelfförvärfvad inre trygghet genom fria
samhälls-inrättningar, eller yttre sjelfständighét och makt mot
mäktiga grannar; — hvarvid man endast har att
anmärka, att den blott krigiska äran i förening med inre
förtryck, såsom under Ludvig XIV, eller ombytet af en
form af förtryck till en annan, i förening med fördelen
af relativ säkerhet till person och egendom, såsom
under Gustaf III, ofta kunna för skaldens fantasi antaga
skenet af verklig nationell frihet. Derigenom förklaras
möjligheten af s. k. Augustiska tidehvarf i
kulturhistorien, vid hvilka man är benägen att på vissa håll fästa en
långt större vigt, än de i sjelfva verket ega. Sanningen
att säga, ser man rätt väl på den Augustiska
vitterheten, på vitterheten af cde siècle de Louis XZF», på den
Gustavianska poesien, så vida den är uttryckligen
Gustaviansk, liksom på all «protegerad» konst — man ser på
denna vitterhet, att det icke är friheten, icke är det
nationella medvetandet af andlig värdighet och kraft, som
uppdrifvit dess ofta praktfulla blomma. Det är med
den, som med allt, som despotismens hand berör: den
aftynar snart och förvissnar. Den färgprakt, hvarmed
den till en början och på afstånd bländar, eger ingen
mjukhet och saft, den är en kall fernissa, som ej
fram-flödat ur växtens inre organiska lif, utan är af orangö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free