Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af någon djup anläggning, ej heller är det förberedt
genom några föregående omständigheter. Den onaturliga
modren har icke förut uppträdt såsom en ond eller
i något afseende utmärkt karakter. Hon mördar sin
son Porrex, derföre att han, under brinnande inbördes
krig, till sjelfförsvar, efter förnyade utmaningar och de
starkaste bevis på otacksamhet och förräderi, dödat sin
afundsjuka broder, icke utan den djupaste ånger och
bedröfvelse öfver hvad han gjort. En moder mördande
sin son är ett skådespel, som man ej kan se utan fasa;
men det erfordras, att en sådan handling ställes i
förbindelse med andra motiver, och att beslutet dertill
mognar under samverkan af andra orsaker, för att kunna
väcka vår uppmärksamhet (ett estetiskt intresse) och
göra intryck på vår känsla. Vi mena dermed icke, att
ett annat motiv skulle hafva uppfunnits för att göra ett
så beskaffadt mord ursäktligt. Men det hade varit möjligt
att stegra och qvalificera den blodtörstiga modrens
tragiska situation på ett sådant sätt, att hon, under
intrycket af den allmänna menskliga svagheten, hade
blifvit ett föremål för vårt medlidande lika mycket som för
vår afsky. Kanske skulle dock detta hafva varit att
begära för mycket af den tidens dramatiska konst.
Skådespelets fabel är storartad genom sina politiska
konseqvenser, och de ledande händelserna äro vigtiga, men
icke tillräckligt invecklade för att väcka åskådarens
nyfikenhet och hålla honom i spänning. Kollisionen
emellan intressena är icke af beskaffenhet att taga en
delikatare känsla i anspråk.
Likväl måste det medgifvas, att språket i detta
skådespel eger mycken renhet och klarhet, och att det
är fullkomligt fritt från den svulstiga fraseologi, som
icke synes hafva uppkommit förr, än dramaturgien
blifvit ett särskildt yrke och poeterna funnit det ligga i
sitt intresse att fånga hopen medelst falskt patos,
öfverlastadt bildspråk och pedantiska metaforer, hvilka (säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
