- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
89

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i deras ögon universell, derföre att han var romantisk;
han är det i våra ögon, derföre att han är något mer
än romantisk: derföre att han i den förgängliga
konstform, som tillhörde hans tid, förmådde frambringa
skapelser af oförgänglig skönhet och sanning, hvilka
kunnat fortlefva äfven sedan menskligheten vunnit den
insigt, att den konstform, söm bestämt deras karakter,
hvarken är den enda eller den högsta möjliga. Shakspeare
är, sade vi, romantisk; men han är något mera; det är
detta mera af hans kolossala gestalt, som faller utom
den begränsade sfer, inom hvilken vi sade, att den
romantiska skolans sinne för sann skönhet var inskränkt.

Den romantiska skolan kände ingen gräns hvarken
för sin beundran eller sitt förakt. Den beundrade
Shakspeare såsom en stor romantisk skald, i stället för
att beundra honom såsom en stor dramaturg i
allmänhet
: derföre såg den hos honom ingenting annat
än förträffligheter. Äfven de svagheter, som tillhörde
hans konstform, romantiken, och hvilka han för ingen
del saknar, gjordes till föremål för de djupsinnigaste
undersökningar, i afsigt att bestämma arten och
väsendet af deras skönhet, ty huruvida de voro sköna,
behöfde ej sättas i fråga. En stor del af afhandlingarna
om det komiska elementet hos Shakspeare är full af
sådana onaturliga ansträngningar, att göra det fula
vackert och det plumpa qvickt. För skolans öfversättningar
hysa vi, såsom sagdt är; all aktning: öfversättarens
beundran för originalet gjorde honom alltid trogen, och
han använde lika mycken omsorg på att återgifva
originalets bombaster och plumpheter, som dess skönheter
och finheter. Men så var skolans kritik så mycket
sämre. Man förstod ej att uppfatta Shakspeare’s
ställning till sin tid och sin publik; man glömde, att han
framför allt var en skådespelsförfattare och en
skådespelare, som ville hafva sina pjeser och sin aktion
applåderade. — Shakspeare applåderad! huru platt! huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free