Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till dess Vanessa i sin liflighet slet sönder slöjan och
förtrodde sin vän den verkliga beskaffenheten af sina
känslor. I detta handlingssätt kunde hon stödja sig på
Swifts egen farliga favoritgrundsats, att man bör göra
allt som i sig sjelft är rätt utan afseende på verldens
omdöme. Vi kunna ej tvifla på att han i detta kritiska
ögonblick verkligen kände den «blygsel, flathet,
samvetsförebråelse, öfverraskning», hvarom han talar i det
ryktbara poem, som han egnat sin Vanessa; ehuru han icke
egde mod att välja den öppna och manliga utvägen att
erkänna sin förbindelse till Stella eller andra
omständigheter, som hindrade honom att emottaga Vanessas hand
och förmögenhet. Kanske kände han sig medveten derom
att en sådan förklaring blifvit för länge uppskjuten
för att nu gifvas utan bifogande af några grunder,
hvarföre han tillåtit sig att, i trots af sina äldre
förbindelser, hos miss Vanhomrigh väcka förhoppningar, hvilka
han aldrig kunde uppfylla. Sådana samvetsförebråelser
torde han hafva kännt, när han skådade tillbaka på sitt
beteende, ehuru han tills nu hade blindt rådfrågat sin
egen tillfredsställelse af att söka nöjet af Vanessas
sällskap, utan att gifva akt på de svårigheter, i hvilka de
båda småningom invecklade sig. Utan att derföre göra
denna påkostande men billiga bekännelse, besvarade
han Vanessas kärleksförklaring först med skämt och
sedermera med anbudet af en innerlig och evig vänskap,
grundad på ömsesidig dygdig högaktning. Vanessa synes
hvarken hafva låtit sig nöja eller tysta af detta resultat
af hennes bekännelse, utan fortfor ända till sista slutet
af sitt lif i sitt bemödande att genom öfvertygelser och
skäl utpressa hos sin älskare en lifligare böjelse än detta
kalla anbud gaf tillkänna. Det är svårt att bestämma,
när denna förklaring egde rum; men den synes hafva
föregått Swifts afresa till Irland för att taga sitt
domprosteri i besittning, ehuru den med all säkerhet måste
antagas hafva inträffat efter hans utnämning. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
