Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit bland dessa frukter; den religiösa tolerans, som
Frankrike tillsvidare tillkämpat sig, kan äfven räknas
till dem; England hade redan frambragt sin Herbert,
sin Baco, sin Hampden, sin Harrington, sin Sidney;
Frankrike sin Montaigne, sin La Boëtie, sin Bodin,
sin Cartesius, allesamman i större eller mindre mån
utgångna ur den klassiska skola, hvilken nyssnämnda
lysande tidehvarf till ej ringa del har att tacka för den
glans, hvaraf Europas då varande mäktigaste monark
omstrålades.
Vi sade med afsigt «omstrålades», ty vi kunna ej
räkna denna «Louis le grand» bland kulturhistoriens
sjelflysande stjernbilder. Vi tvifla på, att han egde
någon annan beundransvärd egenskap än den styfva
konseqvensen i allenaherrskarens egoism. Historien känner
despoter, som varit lika lysande som han, men ingen
som varit så lysande utan skimret af egna dygder eller
eget snille. Men han egde förmågan att omkring sig
koncentrera dugliga tjenare af alla slag, hvilka han hade
jemnt upp tillräcklig urskiljning att uppsöka, och han
förstod att genom en stor frikostighet fästa dem vid sin
tron. Bland alla utmärkta författare, som Frankrike
under hans tid egde, lärer det blott hafva varit en enda,
som blef utan lott af hans gunstbevisningar, nemligen
Lafontaine. Äfven detta undantag är betecknande.
Lafontaine tillhörde genom hela sin riktning den äldre
skola, hvars filosofiska medelpunkt var Gassendi, och
som karakteriseras af en större tänkesättets frihet, än
den som stod tillsammans med den litterära lagstiftningen
för Ludvig XIV:s sekel. Eljest räckte konungens
nåd till åt alla, från och med Racine och Molière, ehuru
denne sistnämnde tillhörde samma äldre skola som
Lafontaine [1], till och med m:lle Scudéry, och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
