Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för kyrkan varit omtvistad alltsedan medeltiden. Men
Jansenii påstådda kätteri togs af orden till förevändning
att förfölja jansenisternas sannt kristliga moral
och sannt religiösa tänkesätt, hvilka blefvo föremål för
ordens hat i samma mån som jansenismen vann anhängare
i Frankrike. Redan Richelieu hade oroat jansenisterna
och satt franska klereciet i harnesk emot dem.
Äfven teologiska fakulteten i Paris uttalade sin
förkastelsedom öfver åtskilliga af Jansenii satser. Men
hvad som gjorde denna strid så grannlaga för den
katolska kyrkans myndigheter, och hvilket också gaf en
karakter af obeslutsamhet åt den romerska curians alla
tillgöranden i afseende derpå, var svårigheten att
fördöma Jansenius utan att tillika fördöma hans mästare
St. Augustinus, som kyrkan dock erkände, och St.
Thomas af Aquinas, den mäktiga dominikaner-ordens
skyddspatron, som likaledes i sina skrifter omfattade den
augustinska dogmen om nådevalet. Det oaktadt hade det
lyckats jesuiterna att småningom vinna den romerska
stolen på sin sida.
Dessa jansenistiska rörelser inom den franska kyrkan
äro af vigt för litteraturhistorien icke allenast
genom den polemiska litteratur, som de framkallade, utan
äfven derigenom, att en af jansenismens religiösa
fristäder tillika blef ett slags medelpunkt för allt hvad
Frankrike då för tiden egde ypperst af lärdom, snille
och enskilda dygder. Redan i början af nyssnämnda
strid hade jansenismen vunnit en lika eldig som
talangfull försvarare i Antoine Arnauld, en lärjunge af
Cartesius, författare till den för sin tid namnkunniga s. k.
Port-Royal-logiken «l’Art de penser». Han hade varit
professor i Sorbonne, men blifvit skiljd från denna
befattning för sin ifver i Jansenii sak. Han fortsatte
sedermera ända till sitt åttionde år sin oförsonliga strid
med Jesu-orden, och har lemnat efter sig skrifter, som
fylla etthundrafyra volymer. Denne Arnauld hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
