- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
322

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slummer. Man skulle kunna påstå att ironien är
omvändningen af all sann komik; ty i den senare är det just
det empiriska jaget, som negeras, det enskilda
godtycket, som gisslas för den allmänna sedlighetens
räkning. Ironien åter uttalar, med en viss oförskämd
munterhet, på en gång subjektets anspråk och dess vanmakt
att beherrska det objektiva. Sina anspråk grundar det
på sin egenskap af tänkande jag, och sin vanmakt
förklarar det sedermera med sjelfbehagligt löje ur all
tankes vanmakt, utan att besinna, att det i egenskap af
tänkande jag skulle hafva upphört att vara blott
enskildt och ändligt jag; men att det äfven i samma
ögonblick skulle hafva upphört att vara vanmäktigt.
Men med denna insigt skulle äfven ironiens ståndpunkt
vara öfvervunnen.

Man måste i Fredrik Schlegels — likasom i hela
den romantiska skolans — utveckling skarpt åtskilja
tvenne hvarandra motsatta faser, hvilkas inbördes
sammanhang visserligen låter sig förklaras ur den
romantiska principens falskhet, men hvilka vid första
påseendet ändock visa sig såsom den oförklarligaste
inkonseqvens. Den första af dessa faser är det enskilda
godtycket
, hvilket gör ironien till konstens, ja hela
lifvets princip, — hvarom vi ofvan talat: den andra, en
följd af den förras bankrutt, är det historiska
tvånget
, som upphöjde doktrinen till princip. Skolan
hade småningom åldrats, och, med tilltagande bräcklighet,
fixerades nämnda doktrin mer och mer, i och med
detsamma som det ungdomligt-öfvermodiga godtycket
sjönk tillbaka, eller endast förunnades ett knappt
spelrum inom en afsigtligen bizarr fantasi. När filosofien
hvilar på spekulation och kritik, går deremot doktrinen
ut på att utbilda gifna föreställningar till en kanon
och att fortplanta och inskärpa en sålunda uppkommen
dogmatik. Romantikerna äro den nyare tidens dogmatici.
— Då det gudomliga aldrig kan i sin sanning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free