Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hans öfriga novellistik. Han befinner sig genom
sina yngsta arbeten ej längre på den romantiska
skolans, om också alltid på romantisk grund. — Till hvilka
paradoxer äfven en friare ande kan af inbitna fördomar
och fixa idéer låta sig förleda, bevisar Tiecks allmänt
kända åsigt af teater-väsendet, hvarvid all illusion skall
vara umbärlig, ja skadlig, och de sceniska resurserna
återföras till den torftiga enkelhet, som rådde på
Shakspeare’s tider, eller rent af försvinna, såsom vid det
enskilda föredraget, som Tieck så mycket älskar,
hvilket man icke försummar att tillskrifva en viss
benägenhet att låta «das eitle Subjekt» framstå i rätt
beundransvärd dager. — Ett exempel på, huru Tieck i sina unga
dagar stundom begagnade den poetiska formen, vilja vi
här för ro skull anföra. I de dikter, hvaruti han
beskrifver sin vistelse i Italien, förekommer bland andra
följande strof:
«Weit hinter uns liegt Rom,
Auch mein Freund ist ernst,
Der mit mir nach Deutschland kehrt,
Der mit allen Lebenskräften
Sich in alte und neue Kunst gesenkt,
Der edle Rumohr
Dess Freundschaft ich in mancher kranken Stunde
Trost und Erheitrung danke.»
Hochgeehrter Herr Hof-Rath!
Dieser unmittelbaren Lyrik,
Das verzeihn Sie gütigst, weiss ich,
Mit dem besten Willen,
So wohl in alter als in neuer Poesi
Nichts zur Seite zu stellen,
Als etwa diesen
Schwachen Versuch einer freien Nachbildung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
