Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derom, om ni äfven tror er se deras vålnader grina vid
v. Brauns orgier. Författarne i detta manér borde
aldrig glömma, att sånggudinnan, onekligen framställande
sin rikaste fägring i naiv hellenisk nakenhet, visserligen
någon gång kan ikläda sig skepelsen af en koketterande
grisett, sådan som hon visade sig vid Ludvig XIV:s och
Gustaf III:s troner, men aldrig, utan spår af förnedring,
antaga en halfdrucken nattnymfs fräcka later och
munviga språk. De borde derjemte ihågkomma, att det är
en himmelsvid skillnad emellan den Bellmanska
bacchus-sångens sönderslitande ironi, och det v. Brauniska
skämtets syndiga allvar.
Men, vi äro glada att kunna medgifva det, äfven i
vår tid hafva poetiska själar uppträdt, oberoende af
inflytelsen utaf nämnde ytterligheter, och lofvande en
framtid af ljus åt vår vitterhet. Hvem känner icke,
och, hvilket är det samma, hvem älskar icke den milde,
den jungfrulige Böttiger? Sannt är, han står nära, en sträng
kritik torde säga inom, gränsen af den sentimentalitet,
för hvilken jag anklagat vår tids vitterhet, men om så
är, så har han dock förstått att der antaga en ställning,
som blott en snillrik genius kan försvara. Han är, sade
jag, älskvärd, men dilettanter af båda könen böra
derjemte taga ad notam att han är farlig, så till vida att
intet skaldeslag är vanskligare att imitera än hans, ty
en linias afvikelse och det blir pjunkighet, och intet är
på samma gång mera inbjudande, ty det ser kantänka
så «fasligt» enkelt ut. Hvem känner icke Dahlgren, vid
hvars hugkomst jag ser mig skyldig att återtaga mitt
förra påstående att den gustavianska qvickheten dog
med Leopold? Hvem känner icke samtidens mäktigaste
och mest bizarre poetiske genius, Förf. till Törnrosens
bok, honom, efter hvars namn jag anar att ett nytt
tidehvarf i vår vitterhet skall uppkallas? Hvem känner
slutligen icke den förträfflige främling, som på vårt språk
framtrollar odödliga skapelser, den man, som, efter hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
