Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Några anteckningar rörande Censurväsendet i Sverige.
flytande på samhällsutvecklingen och förqväfvande af nya idéer,
gynsamma för folkens andliga och politiska helsa. Men hvad som
närmast bidragit att göra detta preventiva system förhatligt är det
godtycke, hvarifrån censuren aldrig kan göra sig fri. Den ställer
nämligen tryckfriheten i det närmaste beroende af den eensure-
rande myndighetens större eller mindre insigter, tillfälliga sympatier,
politiska och religiösa åsigter och, om dessa omständigheter, trots
mensklig svaghet, icke under lugna förhållanden leda till orättvisor,
inträftar det återkommande i upprörda tider, då partierna stå skarpt
emot hvarandra och sålunda hvad som skrifves i det ena partiets
syfte anses förgripligt i det andras ögon, hvarvid det rätta kommer
att vexla med det herrskande partiets åsigt för dagen. Vår frihets-
tid lemnar derpå talande exempel, och huru olidligt förhållandet
slutligen blef, kan man döma deraf att den siste censorn Oelreich
tillika blef en bland de verksammaste att söka upphäfva censuren !,
och att partierna, i allt oeniga, dock enades om tryckfrihetens åter-
införande. Här är ej stället att skrifva den svenska tryckfrihetens
historia. Men det torde ej vara olämpligt att till denna censor-
journal, som nu framlagts i tryck, inledningsvis bifoga några no-
tiser om censurens införande och utveckling i Sverige före Gustaf
Benzelstjernas tid. En dylik öfversigt synes åtminstone i någon
mån kunna bidraga att man må rätt förstå och ej för ensidigt be-
döma denna hans embetsverksamhet, sådan den träder oss till
mötes i föreliggande dagbok.
2 ir
Kon. Gustaf I:s befallning år 1526 att det i Söderköping af
Biskop Brask upprättade tryckeriet skulle nedläggas är den första
bekanta åtgärden af en offentlig myndighets ingripande i den’sven-
ska bokpressens verksamhet. Såsom skäl för nämnda krafthandling
förebar han att detta boktryckeri ej skulle vara »thet prenterii till
förfong, som nu i Stockolm med swaar kost upretthet är», men
rätta anledningen var ej svär att gissa nämligen att han misstänkte
’ I England verkade Maboth, den siste censorn, i samma anda.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
