Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några anteckningar rörande Censurväsendet 1 Sverige. XXIIH
Ännu en Upsalaprofessor skulle kallas till censorsembetet, det
var den berömde Johan Upmark Rosenadler. Han var född 166+
i Upsala, der fadren Erik IHansson Ångerman var borgare. Efter
aflagda lärdomsprof i födelsestaden och derefter företagna veten-
skapliga resor, utnämndes han d. 3 Jan. 1697 till adjunkt i filo-
soliska fakulteten och a. 14 Nov. 1698 till Skytteansk professor, den
förste svensk som innehaft denna lärostol. Utmärkt såsom den
ypperste viältalaren bland universitetets lärare, lemnade han efter 18
ars verksamhet sin professorsstol. Ian erhöll nämligen Kungl.
Maj:ts fullmagt att blifva censor librorum d. 5 Oct. 1716 och afflyt-
tade till Stockhohv. Adlad 1719 erhöll han 1722 kanslirådstitel med
säte och stämma i kanslikollegium i allt som angick studier, akademier
och skolor, hvarunder väl ock censorsmålen inbegreps. Efter att i
21 års tid skött detta embete, fick han på grund af sin höga ålder
befrielse från denna tjenst d. 18 Juni 1737, då han tillika hedrades
med titeln af statssekreterare. Ilan afled den 26 Mars 1743. Ge-
nom d:r Warburgs innehållsrika och intressanta skildring af »Olof
Dalin, hans lif och gerning» (Sv. Akad. handl. d. 59) har man ny-
ligen fått en inblick i Rosenadlers eensorsverksamhet, der han fram-
träder på ett synnerligen humant och älskvärdt sätt. Icke fullt så
tillmötesgående visade han sig mot utgifvaren af »Den svenska
patrioten», hvilken veckoskrift han, förutan annat, »tykt falla sig
altför besvärligit att hvar vecka året igenom corrigera och ändra. !
Ett farligt steg tog han då han vid 1733 ärs riksdag gjorde fram-
ställning till riksens ständer att tillstånd måtte honom lemnas att
trycka de skrifter, som ätskilliga skrifvit om myntet, ekonomi och
andra saker, hvarigenom riksdagspartiernas ödesdigra inblandning
i censuren kom på tal. Svaret blef först att skrifterna skulle upp-
as in pleno, men saken afböjdes slutligen genom en hänvisning
till. censorsiostruktionen. Den vigtigaste förordning rörande tryck-
friheten, som nnder hans langvariga censorstid utkom var utan
tvifvel den, som med anledning af ständernas hemstillan, af Kongl.
Maj:t utt
om
ärdades och genom Svea hofrätts bref d. 14 April 1735
" Nordeacrant: "Tankar om hemligheter, tysthetseder ete. D. 2. s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
