- Project Runeberg -  Berättelser / I furumo och på slåtteräng /
83

(1902) [MARC] Author: Thure Sällberg With: Emil Åberg, Georg Stoopendaal, Wille Gernandt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN KÄRLEKEN.

83

tolk sa’ honom. Han hade, kantänka, fått för litet stryk i
barndomen. Greta hade aldrig nänts att slå honom eller
stuka till det stridiga och brutala lynne, som han ärft efter
far sin. Hon tyckte rent af att detta klädde pojken och
påminte henne om den bortgångne, som hon älskat af hela
sin själ, till och med när han misshandlade henne.
Kvinnorna äro ju så konstiga och obegripliga bå’ invärtes och
utvärtes.

Också fick den arma Greta stora bekymmer för sin son.

När han gick i skolan och skulle ha’ tukt, slog han
igen. Han flög på skolläraren som en liten tiger samt blef
ansedd som ett vidunder.

— Han har satan i kroppen och kommer nog till sist
på liäktelset! menade folket.

När han sen kom ut att tjäna, bar det genast emot
för honom. Så fort husbonden började brumma med
honom och komdera honom, blef Anders arg och svarade
sturskt. Så gaf det ena ordet det andra och alltid slutade
det så, att husbonden fick stryk och Anders fick gå sin väg.

Måntro, det var inte roligt för den stackars fattiga
Greta att gång på gång få hem sin son tjänstelös. Och så
att höra det tal, som gick om honom och hans fördärfvade
natur. Det var det allra värsta.

— Men kan du då aldrig ta’ ditt förnuft till fånga?
Begriper du inte, att du, som tjänar och har dina fötter
under andras bord, får lof att lyda och rätta dig efter hvad
den säger, som du äter hos? snyftade hon.

— Stackars mor, nok vet jag att det är så. Men jag
lider det inte. Jag kan för mitt lif inte låta köra mej som
en oxe. Jag begriper hur sakerna ska göras och jag vill
göra dem på mitt vis, det är hela visan. Jag kan svälta,
men tjäna, det kan jag nok inte.

När han inte fick något arbete, blef han bitter och
hårdsint som fadern. Den andra ungdomen beundrade
honom för hans diistiga och ovanliga fasoner, och så blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 7 23:06:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beratt/1/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free