Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ombytta roller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMBYTTA ROLLER.
161
med sonen på stället. Sålunda skulle ock drängen och
sonen exersera beväring på samma gång. Sonen Isak var
en bångstyrig sälle, ville gärna bråka och slåss, var stursk,
öfvermodig och högfärdig, så han kom ofta i klammeri och
skulle mer än en gång råkat illa ut, om inte Andreas, som
var from och godsint, hjälpt honom och stått på hans kant,
då det gick hett till på lekstugor och andra tillställningar.
Ty Andreas hade den åsikten, att han skulle hålla med
den han åt hos, äfven om denne icke alltid hade rätten på
sin sida.
När nu gossarne • varit vid beväringsmönstringen och
voro på hemväg, blef det naturligtvis slagsmål af. Ty på
den tiden slogos beväringspojkarne sockenvis, såsom det,
gunås, än i dag somligstäds kan hända. Kontingenten från
Hiarums socken drabbade efter vanligheten på
Lungemosa-pojkarne vid Ingabo vägskäl, såsom sedvänjan hade varit
så långt folk kunde minnas. Efter hvarje
beväringsmön-string stod alltid ett’slagsmål vid det vägskälet. Det var
lika säkert som amen i kyrkan, och inga fjärdingsmän i
världen kunde göra något däråt.
Vid det tillfälle, då Andreas och Isak mönstrats, stod
ock ett slag därsammastädes och Isak anförde, förstås,
Hia-rumskontingenten med sådan framgång, att en
Lungmosa-pojk blef nära dödslagen. Han kom visserligen till lifs,
men han hade fått en sådan skräll i hufvudet, att det aldrig
efteråt blef någon ära med honom. Han förmådde aldrig
göra ett ordentligt dagsverke, utan var efter tillfrisknandet
fumlig och halfidiotisk i all sin dar. Och dess bättre för
honom lefde han heller inte så särdeles länge. Nå, det blef
rättegång om saken, och det fanns de, som kunde taga på
sin ed, att det var Isak, som med sin blydagg kommit
Lungemosapojken till skada.
Men när det kom till kritan, tog Andreas saken på sig.
Isak och far hans hade, kantänka, lofvat honom stora
fördelar, om han ville lida straffet. Och den beskedlige sjåtern
I furumo och på slåtteriing. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
