Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men sedan dörrarnc blifvit låsta om dessa sargade
kvar-lefvor af ett för kort stund sedan så friskt, så vackert
modigt och hoppfullt människobarn och långt efter det alla
arbetarne afiägsnat sig från den hemska skådeplatsen för
denna olyckshändelse, satt Hanna kvar på den vanliga platsen
däruppe.
Och allt efter som minuterna skredo, saktade stormen
af, regnet upphörde och hösthimlen fick liksom ett blidare
utseende.
Gladdes han måhända, den grymme sköflaren, öfver
att den fagra människoblomman, som satt där på stenen,
allt mer och mer förbleknade i hans dystra kväll?
Men när den stackars A’gust jordats följande söndag,
sade gummorna, som voro med i likbegängelsen, och hvilka
ju alltid ska’ ha’ sista ordet:
— Var dä’ inte dä’ vi allti’ sagt. Han var för kvicker,
han kunde inte bli gammal!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
