Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, Svärd var döder och regementspastorn hade vid
hans graf sagt ofvanstående fridsord.
Nu skulle vi rotehållare alltså skaffa oss en ny karl till
numret, hvilket ingalunda är så besattandes lätt som folk
kanske tror. Är det något till hufvud på en pojk, så är
det nästan omöjligt att få honom att taga ett nummer, ty
han fruktar att blifva uttagen till korpral och det vill nu
ingen bli. Dessa få nämligen ligga på skolor samt göra
långa beväringsmöten och kommenderingar hvilket just inte
inbringar dem något i vår tid, då guld eljes rent af dråsar
ner öfver kroppsarbetaren.
— Nej — sägs det — ingen har det bättre nu för tiden
än en soldat, som är så dum, att han inte duger te korpral
för han har ju sitt torp eller sin dryga lega bara för att
göra det korta regementsmötet!
Och detta är nog sannt i alla fall.
Därför låg det nu makt uppå, att vi rotehållare fingo
fatt i någon dumstock, ty vi ville inte ha’ någon, som kunde
bli korpral och fattig, så att vi framdeles skulle behöfva
bistå honom. Nej, man har nog hundingen många onera
ändå. Och med en dumbom kunde man ju dessutom ha
utsikt att kunna uppgöra ett litet sidokontrakt, så att man
finge honom att taga någon tiokrona mindre än lagen
bjuder.
Omsider upptäckte vi en, såsom vi tyckte, lagom dum
pojk och skulle kontraktera med honom.
Men den sabla gynnaren var i alla fall inte enfaldigare
än att han begrep att preja oss in på märg och ben, och
det såg i början mörkt ut för oss att få något sidokontrakt
till stånd. Vi prutade och han stretade, så att det blef ett
grufligt dundrande och svärjande och ett vådligt kakalorum
uppe hos Jonas i Fageräng, där denna viktiga händelse
tilldrog sig.
Till sist, när vi länge dividerat och gormat, blef Jonas
ryssrasande och stampade till i golfvet, så att träskon sprack
midt i tu för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
