Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Visst är det sannt! röt Kalle och dängde näfven i
l)ordet. Och nu-är ja’ gälen öfver, att jag inte är tjugo år
yngre.
— Då tar jag numret och tjänar för roten för hunra
kronor, för nu har ja’ fått lust för knöktaväsendet! Skrif
sidokontraktet tvärt! skrek pojken.
Jag vet inte livad som tog åt oss i det ögonblicket.
Men vi stego upp allesammans på en gång och togo till att
■krama och klappa och välsigna pojken.
— Nä liä, du! Ar dä’ sånt gry i dej, så ska du, min
själ, lia’ hunrasjuttifem! Eller ska’ vi inte ge honom det
gubbar! sa’ Kalle.
— Nej, han ska’ ta’ mej den dålie lia’ tvåhunra och
sex par strumpor, 0111 ja’ rätt ska’ lägga skilna’11 själf! lät
Jonas och torkade bort nåt’ vått ur ögonnästet.
— Dä’ gå vi med på, för om en pojk tittar på det
viset, när det gäller, så är han pangar värd, 0111 han annars
inte är så förhärdadt kvecker! utbrusto vi öfriga rotehållare.
Och så kladdade vi ihop kontraktet.
När det var gjordt, knäppte Jonas ihop händerna och sa’:
— Gualof, att dä’ än finnes oförfalskade pojkar kvar
i dä gamla Svärgét!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
