- Project Runeberg -  Berättelser / På kyrkobacke och i gillestuga /
24

(1902) [MARC] Author: Thure Sällberg With: Emil Åberg, Georg Stoopendaal, Wille Gernandt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En dag gick orgelnisten förbi Rasmusbo, när han,
hungrig och utsläpad, återvände från en jakt,

— Ack, ja’ får väl inte bju’ på en kopp kaffe! kom
Sven ut och bad, bockade sig och såg så gudsnådig ut.

— .Jo, ja’ tackar! lät orgelnisten och gick in i stugan.

Hur nu Sven hade burit sig åt, det vet ingen, men

säkert är, att han smusslat in ett litet ilsket gäddedrag i en
bulle och orgelnisten fick det fast i munnen på sig.

— Jesses, ett sån’t spektakel! Men vänta, så ska’ ja’
ta’ ut’et! hojtade Sven och låtsade att han ville gråta samt
tog ihop med att lossa draget ur läpparne på orgelnisten.
Men han bara ryckte och rände fast det ännu värre, så
munnen blef alldeles ihopnitad på den arme mannen.

Och sådan fick han återvända hem och forslas in till
lasarettet i sta’n. Han hade fått en krok genom öfver- och
en genom underläppen.

Orgelnisten har svåra ärr än i dag både efter Svens
klor och efter gäddedraget.

Om nu någon tviflar på det här, behöfver han blott
fara bort och se på karlen för att komma underfund med,
hvilket utmärkt sanningsvittne jag är, och hvilken stor
rackare Sven Månsson varit.

Varit ja, ty nu gör han nog inte flera skälmstycken,
den skråen.

Nu har han nämligen förlorat sina »bataljer» reelt
och för all tid.

På hösten flyttade orgelnisten åt en annan socken, och
strax före jul satte vi till en ny ung man i hans ställe.

Men innan valet var fullt lagståndet, gick denne och
förlofvade sig med en flicka från ett annat pastorat. Och det
förtröt högeligen en del af sockneboarna.

— Han hade inte vart för go’ te’ å fria här i sockna,
den fähunnen! Hade vi trott dä’, så skulle han inte fått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 7 23:07:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beratt/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free