Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lätta bröllopskläder.
Humdana böjelser stadsfolket har, det känner jag
gualof inte till, men med oss landtbor förhåller det sig
nog så, att vi gärna vilja gifta oss. Och väl är det, ty man
blir i alla fall icke en reel människa, förr än man kommer in
i den klämman. Då först blir det folk af vildbattingarna
och yrskallarne, och därför gifva alltid våra gamlingar dem,
som ha illvettiga barn att dragas med, detta i’åd:
— Gift dem bara, så hoppa de inte längre!
På höstsidan är det i allmänhet som vi helst vilja
styra in i den äktenskapliga hamnen. — Jag vet egentligen
inte hvarför det är så, men faktiskt är det i alla fall.
Visst är det sant, att det icke gifves någon dag eller
stund under hela året, då våra beskedliga fruntimmer inte
äro lifvade för äktenskapet. Men på höstsidan, då kvällarne
bli mörka, nätterna långa och då det blir ruskigt och
kusligt utomhus, då far giftermålsandan äfven in i det eljes
mera kallsinniga, förståndiga och praktiska manfolket.
Det är riktigt både komiskt och lärorikt att se, hur
folk slita och plita och härja och illfänas för att komma
ihop framåt höstsidan, och 0111 man noga betraktar saken,
så finner man snart, att ju äldre delinkventerna hunnit bli,
dess ifrigare äro de. Jag har en pasascha att tälja om
den saken också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
