Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Godsherrns festmåltid och torparns kalas.
Den rike godsherrn hade inbjudit samtliga sina
underhafvande till det vanliga festsamkvämet i herrgårdens stora
kök på nyåret.
De voro allesammans, undantagandes barnen, befallda
fram till kl. 4 e. m., och hvart man kom på godset, liade
folket den dagen tvättat sig i såpa, så att deras ansikten
skeno så blanka och härrliga som nyskurade kaffekokare,
samt putsat och rakat sig det värsta de kunde.
Det var inte värdt för dem att komma fram smutsiga
eller i orena paltor.
— Dä’ ä’ den besvärligaste dagsverksda’ vi ha’ under
året. Hela kalaset ä’ inte Värdt så mycke bråk, som man
får kosta på sig! plägade folket säga.
Kom man in i något af de längst bort. från
hufvud-gården belägna torpen vid middagstiden den stora
kalasdagen, kunde man få se man och hustru i färd med att
riktigt skrofäta som man säger.
Och om man då råkade anmärka, att de åto som om
de mte sett mat på eviga tider, så svarade de alltid grinande:
— Ja, måntro det, vi ha’ lång herregårdsväg och få
ingen matsäck ta’ mä’ oss i da’!
— Men ni ska’ ju på kalas därframme!
— Lite té och en predikan, som frun läser upp, dä’
står en sig inte på tills en kommer hem, äss en inte broar
unner duktigt i förväg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
