Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teologi och kärlek.
Det var alldeles våclligt hvad Sven Månsson i Näbben
var katig åt sin pojk, som låg i Upsala och funderade på
prästexamen se’n ett halftjog år tillbaka.
Och så underligt var det väl inte heller, ty hvilken
far skräpper väl inte och beundrar en son, som är lärd och
har herrefasoner.
Men måtta ska’ det dock vara äfven i det fallet, och
Gud vet, om det inte ändå hade varit klokare och blifvit
bättre åt alla håll, om Sven uppfostrat sin Per Johan till
att hacka och plöja och grafva och dika i madodlingarna
på Näbben än till att rota i teologien, uti hvilken han, efter
hvad det sades, bestämdt inte var människa att komma till
något reelt djup, fastän han, gubevars, såg rysligt
grundrik ut.
Fort gick det emellertid icke med studierna för Per
Johan.
Men om man tick tro Sven Månssons uppgift, så
berodde det därpå, att det gick så förbaskadt väl.
— Ingenting kan gå bå’ fort och väl på en gång! sa’
han och påstod, att Per Johan, när han en gång blefve
färdig, fick räkna ett tjänsteår för hvarje termin, som han
låg i Upsala.
Komministerns son antydde däremot, att Per Johan
inte hade något läshufvud alls, och att han därjämte för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
