Berättelser och utkast / 21 (1912) Author: Victoria Benedictsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I väntrummet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I VÄNTRUMMET —————————————————————————

Hon hade icke doktorsdiplom, vår doktorinna
där inne, men hon hade en lång och lyckosam
praktik bakom sig, och det var i våra — hennes
patienters — ögon det bästa diplomet.

Jag var bland de första, men som det redan
fanns folk inne hos vår fru, slog jag mig ned i
väntrummet för att bida min tid. Där satte jag
mig vid dörren till hennes mottagningsrum, och
vid andra sidan hade jag det luftiga fönstret,
som prunkade med dubbla led krukväxter, höga
och frodiga, ty gumman är en väldig
blomsterodlerska.

Rummet var långt och smalt, en rad stolar längs
med ena väggen och en gammaldags soffa på den
andra. Småningom kommo patienterna, en efter
en, obekanta på stället, det kunde man se på deras
villrådiga miner, då de kommo smygande inom
dörren, tysta och högtidliga som i en kyrka. Var
och en klev fram till en sittplats för att vänta, tills
hans tur skulle komma. Idel fattiga stackare, så
att landsortsmurveln befanns vara en riktig matador
i denna samling. Det var en ny och särdeles pikant
förnimmelse, det där. Jag tror att jag njöt därav.

En gubbe från landet linkade fram med en
uppsvullen fot, en daskig och halvgammal
hjälphustru kom med ett ombundet finger, och så en
dräng, och så en pojke, och så en gammal käring
med en korg, från vilken hon omöjligt kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>