Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I kupén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig och sin hjärtklappning. Herrn kastade sig på
soffan med förtretad min, tåget visslade och kom
efter åtskilliga knyckningar i gång.
Klockan var icke mycket över fyra, men i den
skumma kupén hade man redan måst tända lampan,
och vid dess vaggande ljus försjönk den unge
mannen i dessa slöa funderingar, som tyckas vara
ägnade för järnvägsresor.
Under hela färden hade han hållit sig glad, men
nu hade misshumöret med ens fallit över honom.
I förväntningar hade han drömt om denna smidiga,
finlemmade lilla varelse, han hade längtat så
våldsamt, att snälltåget tyckts honom krypa som en
snäcka, och nu när hon var honom så nära, nu
var stämningen bortblåst. Han hade rest från
Stockholm med det fasta beslutet, att nu skulle det ske,
men han hade icke haft en tanke på frieri eller på
formaliteter mellan dem själva. Byta ringar och
dylikt skulle de ju endast göra för andra
människors skull. Men inte behövdes det ord, för att de
skulle förstå varandra! Det hade de ju giort för
länge, länge sen. — Ja, så hade han tyckt för en
timme sedan, och nu — nu var det, som om alla
ord i världen icke skulle räckt till att taga bort
det främmande, som kommit emellan dem genom
en enda sekund av förkonstling.
Och där inne satt hon med alla sina tankar
kretsande i ett enda vilt kaos. Det enda som rörde
sig däröver var hennes ångest för vad människor
skulle säga, om de fingo se, att hon och han hela
aftonen rest ensamma i en tom waggon. Vid varje
station darrade hon av fruktan, att där skulle finnas
någon bekant, ty hon kände, att i hela hennes
utseende låg något, som skulle anklaga henne, på
kinderna brunno röda flammor, och om hon i detta
ögonblick nödgats tala, skulle rösten varit halvkvävd
och andfådd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
